Skillnad mellan versioner av "Nybörjarguide Z-Wave"
Supportm (diskussion | bidrag) (→Vilken kontroller ska jag välja?) |
Supportm (diskussion | bidrag) (→Vilken kontroller ska jag välja?) |
||
Rad 36: | Rad 36: | ||
| [[File:almostOK_16.png|center|frameless]] | | [[File:almostOK_16.png|center|frameless]] | ||
| EnOcean med tilläggsmodul. | | EnOcean med tilläggsmodul. | ||
− | | Vi vet inte mycket om denna kontroller, men stödet för enheter tycks vara bra. 433 MHz-enheter fungerar om man använder en [https://www.m.nu/rfxtrx433e-43392mhz-transceiver-p-1464.html | + | | Vi vet inte mycket om denna kontroller, men stödet för enheter tycks vara bra. 433 MHz-enheter fungerar om man använder en [https://www.m.nu/rfxtrx433e-43392mhz-transceiver-p-1464.html]RFX. |
|} | |} | ||
Versionen från 15 juli 2015 kl. 10.36
Här finns information om Z-Wave-enheter och hur de fungerar!
Innehåll
Inledning
Du kanske är lite sugen på att prova på hemautomation, kanske mer specifikt Z-Wave, men vet inte var du ska börja? Varför behöver man en kontroller? Vad är en insatsbrytare? Svaren på grundläggande frågor om Z-Wave hittar du här!
Varför Z-wave?
Varför ska man använda Z-wave? Hur fungerar det? Varför går det inte via WiFi?
Z-wave är speciellt framtaget för hemautomation. Detta på grund av att man ville ha ett protokoll som var strömsnålt, eftersom många enheter drivs på batterier. Därmed dög inte 802.11-standarden (som används för trådlösa nätverk) och man skapade ett eget kommunikationsprotokoll som inte sänder lika mycket data Frekvensen som används för Z-wave är olika i olika länder, men i Europa används ~868 MHz.
Kort beskrivet kan man säga att kontrollern, Z-wave-nätverkets hjärna, har koll på vilka enheter man har lagt till och var dessa finns. Den är lite som en router för Z-wave, som samordnar nätverket.
Räckvidd
Z-wave har egentligen ganska kort räckvidd, vid optimala förhållanden 30 meter men oftast inte mer än hälften av det. Däremot bygger det upp ett så kallat "meshnätverk", vilket innebär att enheterna kan kommunicera genom varandra. Om kontrollern inte kan nå en enhet som är långt borta, kan den "hoppa" via enheter som sitter emellan och på så vis nå fram. Värt att veta om detta är att enheter som är anslutna till elnätet agerar repeaters och förlänger därmed nätets räckvidd. Batteridrivna enheter, däremot, förlänger inte nätverket och det är huvudsakligen för att spara batteri.
Kontroller
Kontrollern är hjärnan i Z-Wave-nätverket. I den lägger man till alla de enheter man vill använda i hemmet, och ofta kan man skapa olika "scener" för vad som ska hända i nätverket när ett visst villkor är uppfyllt. Man skulle kunna likna kontrollern vid en trådlös router, fast den kommunicerar på ett annat protokoll och istället för datorer ansluter man brytare, dimmers och sensorer.
Vilken kontroller ska jag välja?
Bild | Namn | Z-wave+ | 433 MHz | Övriga funktioner | Kommentarer |
---|---|---|---|---|---|
Eedomus | EnOcean med tilläggsmodul. | Vi vet inte mycket om denna kontroller, men stödet för enheter tycks vara bra. 433 MHz-enheter fungerar om man använder en [1]RFX. |
Brytare/Dimmer
Brytare och dimmers har liknande funktionalitet, men dimmers kan användas för att ställa ljusstyrka på lampor genom att ändra den mängd ström som går in i dem. Det finns två olika typer, Plug-in och insats. Vissa brytare har också energimätning, så att man kan se hur mycket ström de anslutna prylarna drar.
Brytare finns i lite olika varianter, vanligtvis med ett respektive två relän. Ett relä slår av och på strömmen när man skickar information till brytaren att så skall ske. Ett dubbelrelä kan alltså styra två olika uttag eller lampor, fristående från varandra. En fördel med Fibaros enkelbrytare är istället att den har en extra ingång som man kan använda för att anropa en scen. Man kan alltså med ett knapptryck på denna tända alla Z-wave-anslutna lampor i ett rum, eller vad man nu kan tänkas vilja göra.
Plug-in-brytare/-dimmer
Man sätter en plug-in-brytare i ett uttag, och kan sedan ansluta något elektriskt som man vill kunna fjärrstyra av/på i den brytaren. Detta är den enklaste typen av fjärrstyrning då man enkelt installerar enheterna själv.
Insatsbrytare/-dimmer
Insatsbrytare och insatsdimmers fungerar likadant som motsvarande Plug-in-enheter, men man bygger in dem exempelvis bakom eluttag eller väggmonterade strömbrytare. Att installera dessa är inte helt enkelt och skall utföras av elektriker.
Fjärrkontroll
Det finns också fjärrkontroller som kommunicerar över Z-Wave-nätverket. Dessa kan associeras med brytare/lampor för att fjärrstyra dem, alternativt går det också i de lite mer lyxiga kontrollerenheterna associera en knapp med en "scen", för att utföra lite mer invecklade kommandon. Mer info om scener och script nedan.
Sensorer
För att bevaka omgivningen i ditt hem finns också sensorer. Det finns ett flertal olika typer, nedan listar vi några av dem. Värdena som hämtas in från sensorerna kan i sin tur användas för att aktivera scener eller enheter, exempelvis för att tända lyset i ett rum när en rörelsesensor känner av rörelse där inne.
Dörr- och fönstersensor
Dessa sensorer består av en liten huvudenhet med tillhörande magnet. När dörren eller fönstret där enheten är monterad öppnas, känner den inte längre av magneten och proklamerar till huvudenheten att dörren är öppen.
Rörelsesensor
Rörelsesensorer känner av om något rör sig i det område de bevakar, och informerar kontrollern vid eventuella rörelser.
Temperatursensor
Temperatursensorn håller koll på temperaturen i den yta där den sitter monterad, och rapporterar denna till kontrollern.
Ljussensor
Ljussensorn känner av ljusnivån som den för närvarande utsätts för och rapporterar värdet till kontrollern.
Scener / skript
För att göra lite mer invecklade sysslor i nätverket kan man använda sig av så kallade "scener". Där definierar man vilka förutsättningar som ska gälla, och vad som i så fall ska hända. Här är ett exempel på en enkel scen inlagd i en Fibaro Home Center Lite, som slår på en brytare klockan 10.25 varje morgon: http://blog.m.nu/fibaro-home-center-automatisera-t-ex-belysning-med-scener/
Fibaro Home Center 2 har stöd för LUA-skript. LUA är ett snabbt och populärt skriptspråk, som visserligen kanske inte är helt lätt att komma in i, men när man lärt sig går det göra mer avancerade saker än man kan med vanliga scener.
Inklusion / Exklusion
Innan en enhet kan användas i ett Z-Wave-nätverk måste den inkluderas i nätverket. Detta görs genom att sätta kontrollerenheten i inklusionsläge (t.ex. under Devices -> Add device på Fibaros kontrollers), och därefter trycka på enhetens tamper-knapp några gånger (den exakta sekvensen varierar lite mellan olika tillverkare). Kontrollern kommer sedan bekräfta att enheten är tillagd, och därefter kan man använda den i nätverket.
Om en enhet inte går att lägga till kan det ibland hjälpa att exkludera den. Detta görs på samma sätt som inklusion, men istället för Add device väljer man Remove device.
Har man problem att lägga till en enhet, eller om den inte vill fungera korrekt, kan det ibland hjälpa att först exkludera och sedan inkludera på nytt.
Lösa problem
Här följer några blogginlägg som tar upp hur man kan lösa problem med strulande Z-Wave-enheter:
http://blog.m.nu/inkludera-fibaros-dorrsensor/
http://blog.m.nu/fa-igang-strulande-zwave-prylar/
För GreenWave 6-port PowerNode har vi en separat Wiki-sida med tips & tricks:
http://wiki.m.nu/index.php/PowerNode_Manual_-_Tips_och_Trix
Ansluta webbkameror
Vissa kontrollerenheter har stöd för nätverkskameror. Här är ett blogginlägg som demonstrerar installation av en sådan på Fibaro Home Center 2 / Lite:
http://blog.m.nu/installera-foscams-webbkameror-pa-fibaro-home-center-2_home_center_lite/
Ytterligare information
På vår blogg har vi en Z-Wave-kategori som innehåller guider och genomgångar på vanligt förekommande frågor:
http://blog.m.nu/category/z-wave/