Skillnad mellan versioner av "Raspberry-pi-c-97"
Supportm (diskussion | bidrag) |
Elf98 (diskussion | bidrag) m (Bytt plats på aktuella och tidigare utgåvor så aktuella står först. /Erik) |
||
| (6 mellanliggande versioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Det som gjort Raspberry Pi så omåttligt populär är dels relativt hög prestanda, liten formfaktor och lågt pris, men den lämpar sig också väl till hobbyprojekt som exempelvis robotbyggen tack vare sin "GPIO"-port vilken består av ett antal "pinnar" som kan användas för att spänningsmata och skicka/ta emot data. | Det som gjort Raspberry Pi så omåttligt populär är dels relativt hög prestanda, liten formfaktor och lågt pris, men den lämpar sig också väl till hobbyprojekt som exempelvis robotbyggen tack vare sin "GPIO"-port vilken består av ett antal "pinnar" som kan användas för att spänningsmata och skicka/ta emot data. | ||
[[File:Pi2ModB.jpg|right|Raspberry Pi 2 Model B]] | [[File:Pi2ModB.jpg|right|Raspberry Pi 2 Model B]] | ||
| − | Annat som gjort den populär är att det numera finns så otroligt många projektguider och tillbehör av olika slag. Robotkit, skärmar, påbyggnadskort av alla möjliga slag, en officiell kamera | + | Annat som gjort den populär är att det numera finns så otroligt många projektguider och tillbehör av olika slag. [https://www.m.nu/robotplattform-hjul-motorer-p-1129.html Robotkit], [https://www.m.nu/skarmar-c-97_135.html skärmar], [https://www.m.nu/breakout-boards-c-97_101.html påbyggnadskort] av alla möjliga slag, en [https://www.m.nu/advanced_search_result.php?keywords=camera%20module officiell kamera] och kanske framför allt [https://www.m.nu/lador-mod-2b-c-97_166.html lådor]. Nyligen släpptes en officiell låda, men redan innan fanns en uppsjö och man kan också göra en själv, kanske av Lego eller kartong? Den kan också agera webserver eller Z-wave-kontroller, köra emulatorer och användas för programmering. Mycket dator för pengarna, helt enkelt! |
| + | |||
| + | == Aktuella utgåvor == | ||
| + | |||
| + | <b>[https://www.m.nu/dator-raspberry-p-1626.html Raspberry Pi Model A+]</b> - En ny version av Model A, som i likhet med B+ introducerar bättre strömkrets och fler GPIO-pinnar. För att öka lämpligheten för små/strömsnåla projekt har dessutom kretskortets storlek minskats till 65 * 56 mm.<br> | ||
| + | <b>[https://www.m.nu/dator-raspberry-quad-core-p-2060.html Raspberry Pi 2 Model B]</b> - Den senaste versionen, släppt Februari 2015. Kretskortet är i princip likadant som Model B+, men hårdvaran är ett rejält steg upp med en fyrkärning processor på 900 MHz och 1GB RAM.<br> | ||
== Tidigare utgåvor == | == Tidigare utgåvor == | ||
| − | <b>Raspberry Pi Model B</b> - Den första utgåvan av Raspberry Pi, med måtten 86 * 67 mm. Med en enkärnig 700MHz-processor, 512 MB RAM och två USB-portar.<br> | + | <b>[https://www.m.nu/dator-raspberry-model-512mb-p-567.html Raspberry Pi Model B]</b> - Den första utgåvan av Raspberry Pi, med måtten 86 * 67 mm. Med en enkärnig 700MHz-processor, 512 MB RAM och två USB-portar.<br> |
<b>Raspberry Pi Model A</b> - En billigare variant av Model B som togs fram för att dra mindre ström och ta upp mindre plats. Har bara en USB-port och 256 MB RAM.<br> | <b>Raspberry Pi Model A</b> - En billigare variant av Model B som togs fram för att dra mindre ström och ta upp mindre plats. Har bara en USB-port och 256 MB RAM.<br> | ||
| − | <b>Raspberry Pi Model B+</b> - En förbättrad utgåva av Model B, som har bättre strömförsörjningselektronik, lägre strömförbrukning, och 4 USB-portar istället för två. Man utökade också antalet GPIO-portar från 26 till 40 och försköt GPIO-kontakten lite inåt för att få plats med ett av de fyra skruvhål som också lades till. Denna nyutgåva ställde till en hel del problem eftersom kortets layout skiljer sig mycket från Model B och massor av tillbehör inte passade. | + | <b>[https://www.m.nu/dator-raspberry-p-1504.html Raspberry Pi Model B+]</b> - En förbättrad utgåva av Model B, som har bättre strömförsörjningselektronik, lägre strömförbrukning, och 4 USB-portar istället för två. Man utökade också antalet GPIO-portar från 26 till 40 och försköt GPIO-kontakten lite inåt för att få plats med ett av de fyra skruvhål som också lades till. Denna nyutgåva ställde till en hel del problem eftersom kortets layout skiljer sig mycket från Model B och massor av tillbehör inte passade. |
| + | |||
| + | == Mjukvara == | ||
| − | + | Debian, en användarvänlig variant av Linux, har portats till Raspberry Pi och fått namnet "Raspbian". Tillsammans med det finns massor av fri/öppen mjukvara som enkelt kan installeras med pakethanteraren. | |
| + | <br>Det finns lite olika "distron", eller varianter, av operativsystemet som man kan ladda ner och installera om man t.ex. vill använda sin Pi som mediaspelare, emulatordator, till undervisning eller om man kanske vill skippa Linux helt kan man prova RISC OS.<br> | ||
| + | De flesta av dessa distron kan man ladda ner från [https://www.raspberrypi.org/downloads/ Raspberry Pi:s hemsida], vill man bygga en emulatordator kan man ladda ner [http://blog.petrockblock.com/retropie/ RetroPie] eller [http://www.lakka.tv/ Lakka]. På bloggen har vi en serie inlägg om [http://blog.m.nu/raspberry-pi-med-retropie-del-1-introduktion/ hur man installerar och konfigurerar RetroPie]. | ||
Nuvarande version från 17 juli 2015 kl. 14.36
Raspberry Pi är en liten "kreditkortsdator" som blivit oerhört populär till hobbybyggen sen den första versionen släpptes 2012. Den togs fram av Raspberry Pi Foundation i Storbrittanien, som riktade in sig på undervisning och förväntade att man skulle tillverka några tusen enheter.
Sen dess har man sålt flera miljoner, mycket på grund av att datorn i en oväntat hög grad tilltalar tekniknördar i alla åldrar.
Det som gjort Raspberry Pi så omåttligt populär är dels relativt hög prestanda, liten formfaktor och lågt pris, men den lämpar sig också väl till hobbyprojekt som exempelvis robotbyggen tack vare sin "GPIO"-port vilken består av ett antal "pinnar" som kan användas för att spänningsmata och skicka/ta emot data.
Annat som gjort den populär är att det numera finns så otroligt många projektguider och tillbehör av olika slag. Robotkit, skärmar, påbyggnadskort av alla möjliga slag, en officiell kamera och kanske framför allt lådor. Nyligen släpptes en officiell låda, men redan innan fanns en uppsjö och man kan också göra en själv, kanske av Lego eller kartong? Den kan också agera webserver eller Z-wave-kontroller, köra emulatorer och användas för programmering. Mycket dator för pengarna, helt enkelt!
Aktuella utgåvor
Raspberry Pi Model A+ - En ny version av Model A, som i likhet med B+ introducerar bättre strömkrets och fler GPIO-pinnar. För att öka lämpligheten för små/strömsnåla projekt har dessutom kretskortets storlek minskats till 65 * 56 mm.
Raspberry Pi 2 Model B - Den senaste versionen, släppt Februari 2015. Kretskortet är i princip likadant som Model B+, men hårdvaran är ett rejält steg upp med en fyrkärning processor på 900 MHz och 1GB RAM.
Tidigare utgåvor
Raspberry Pi Model B - Den första utgåvan av Raspberry Pi, med måtten 86 * 67 mm. Med en enkärnig 700MHz-processor, 512 MB RAM och två USB-portar.
Raspberry Pi Model A - En billigare variant av Model B som togs fram för att dra mindre ström och ta upp mindre plats. Har bara en USB-port och 256 MB RAM.
Raspberry Pi Model B+ - En förbättrad utgåva av Model B, som har bättre strömförsörjningselektronik, lägre strömförbrukning, och 4 USB-portar istället för två. Man utökade också antalet GPIO-portar från 26 till 40 och försköt GPIO-kontakten lite inåt för att få plats med ett av de fyra skruvhål som också lades till. Denna nyutgåva ställde till en hel del problem eftersom kortets layout skiljer sig mycket från Model B och massor av tillbehör inte passade.
Mjukvara
Debian, en användarvänlig variant av Linux, har portats till Raspberry Pi och fått namnet "Raspbian". Tillsammans med det finns massor av fri/öppen mjukvara som enkelt kan installeras med pakethanteraren.
Det finns lite olika "distron", eller varianter, av operativsystemet som man kan ladda ner och installera om man t.ex. vill använda sin Pi som mediaspelare, emulatordator, till undervisning eller om man kanske vill skippa Linux helt kan man prova RISC OS.
De flesta av dessa distron kan man ladda ner från Raspberry Pi:s hemsida, vill man bygga en emulatordator kan man ladda ner RetroPie eller Lakka. På bloggen har vi en serie inlägg om hur man installerar och konfigurerar RetroPie.
