MediaWiki API result

{
    "batchcomplete": "",
    "query": {
        "pages": {
            "63": {
                "pageid": 63,
                "ns": 0,
                "title": "Terminaltips Debian",
                "revisions": [
                    {
                        "contentformat": "text/x-wiki",
                        "contentmodel": "wikitext",
                        "*": "K\u00f6r du Debian (eller Ubuntu) f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, men vet inte vad Terminalen \u00e4r eller hur man smidigt anv\u00e4nder den? H\u00e4r kommer n\u00e5gra tips!\n\n== Vad \u00e4r terminalen? ==\nTerminalen \u00e4r en textbaserad prompt d\u00e4r man kan skriva in kommandon f\u00f6r att kontrollera operativsystemet.<br>\nI Windows \u00e4r det inte lika uppenbart l\u00e4ngre, men \u00e4ven d\u00e4r fanns ursprungligen MS-DOS kommandotolk i bakgrunden n\u00e4r man k\u00f6rde Windows och det gick att enbart k\u00f6ra detta textbaserade operativsystem om man s\u00e5 ville.<br>\nI Linux fungerar det ocks\u00e5 p\u00e5 detta s\u00e4tt. I bakgrunden har man alltid terminalen, och man kan sedan k\u00f6ra en s\u00e5 kallad f\u00f6nsterhanterare som visar f\u00f6nster och ritar ut grafik p\u00e5 sk\u00e4rmen. Vilken f\u00f6nsterhanterare man anv\u00e4nder \u00e4r valfritt och oftast har de b\u00e5de f\u00f6r- och nackdelar. De ser ofta lite olika ut ocks\u00e5, s\u00e5 \u00e4ven om det \u00e4r samma operativsystem i grunden (Linux), kanske det inte \u00e4r helt uppenbart om man j\u00e4mf\u00f6r de grafiska gr\u00e4nssnitten.<br>\n\n== Hur kommer man \u00e5t terminalen? ==\nOm man \u00e4r inne i en f\u00f6nsterhanterare kan man avsluta denna f\u00f6r att komma till terminalen, men \u00e4nnu smidigare \u00e4r att \u00f6ppna ett \"Terminal-f\u00f6nster\" s\u00e5 kan man skriva kommandon och fortfarande komma \u00e5t sina program i f\u00f6nsterhanteraren.<br>\nEtt exempel p\u00e5 en s\u00e5dan \u00e4r \"XTerm\" som man kommer \u00e5t fr\u00e5n menyn i f\u00f6nsterhanteraren.<br>\n\n== N\u00e5gra kommandon och vad de g\u00f6r ==\n\n\"'''ls'''\" - visar inneh\u00e5llet i den mapp man f\u00f6r n\u00e4rvarande befinner sig i.<br>\n\"'''cd <MAPP>'''\" - detta skriver man f\u00f6re ett mappnamn f\u00f6r att \"g\u00e5 in\" i den mappen. Om man exempelvis st\u00e5r i mappen ''/home/'' och skriver '''\"cd pi\"''' kommer man sedan att st\u00e5 i ''/home/pi/'' .<br>\n\"'''nano <FILNAMN>'''\" - startar en textbaserad texteditor, nano. Om man k\u00f6r en grafisk klient \u00e4r det rekommenderat att ist\u00e4llet anv\u00e4nda ''\"leafpad\"'' d\u00e5 kommandona i denna textbaserade editor \u00e4r lite b\u00f6kiga att l\u00e4sa sig.\n\"'''sudo <KOMMANDO>'''\" - detta skriver man f\u00f6re ett kommando om man vill utf\u00f6ra det som administrat\u00f6r. Det kan vara n\u00f6dv\u00e4ndigt n\u00e4r man vill installera saker f\u00f6r att installationen ska f\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga skrivbeh\u00f6righeter. \"sudo\" \u00e4r gissningsvis f\u00f6rkortning f\u00f6r Super User-DO, dvs \"g\u00f6r som administrat\u00f6r\".<br>\n\n== apt-get ==\n''apt-get'' \u00e4r en applikation som anv\u00e4nds f\u00f6r att ladda ner, installera, uppdatera och avinstallera s\u00e5v\u00e4l program som operativsystemet. Som du kanske f\u00f6rst\u00e5r kr\u00e4ver detta skrivbeh\u00f6righeter, s\u00e5 man m\u00e5ste skriva \"sudo\" f\u00f6re.<br>\nSen beh\u00f6vs ocks\u00e5 ett eller flera f\u00f6ljdkommandon f\u00f6r att programmet ska veta vad man vill g\u00f6ra. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel:<br><br>\n\n\"'''sudo apt-get install python'''\" - laddar ner och installerar Python.<br>\n\"'''sudo apt-get remove python'''\" - avinstallerar Python.<br>\n\"'''sudo apt-get update'''\" - uppdaterar Debians lista med \"repositories\", eller \"repon\". Ett repo inneh\u00e5ller information om vilka program som g\u00e5r att ladda ner och hur de installeras s\u00e5 har man en f\u00f6r\u00e5ldrad lista kan det h\u00e4nda att vissa program inte g\u00e5r att installera. Det g\u00e5r att l\u00e4gga till fler repos f\u00f6r exempelvis tredjepartsmjukvaror f\u00f6r att f\u00f6renkla installation och uppdateringar.<br>\n\"'''sudo apt-get upgrade'''\" - uppdaterar de installerade programmen som finns tillg\u00e4ngliga i k\u00e4nda repos. Denna f\u00f6rdummade version tar inte bort eller l\u00e4gger till n\u00e5gra paket utan uppgraderar endast det som finns.<br>\n\"'''sudo apt-get dist-upgrade'''\" - uppdaterar installerade program i likhet med \"upgrade\", men tar ocks\u00e5 h\u00e4nsyn till huruvida applikationer fortfarande beh\u00f6vs och raderar on\u00f6diga s\u00e5dana. Kan ocks\u00e5 l\u00e4gga till fler program om uppdaterade paket listar dessa som n\u00f6dv\u00e4ndiga.\n\nMer info kommer!\n\n[[Kategori:Mjukvara]]\n[[Kategori:Linux]]"
                    }
                ]
            },
            "64": {
                "pageid": 64,
                "ns": 0,
                "title": "Zwave-c-112",
                "revisions": [
                    {
                        "contentformat": "text/x-wiki",
                        "contentmodel": "wikitext",
                        "*": "[[File:Z-Wave logo.jpg|right|Den officiella loggan f\u00f6r Z-Wave]]\nZ-wave \u00e4r en specifikation f\u00f6r tr\u00e5dl\u00f6s kommunikation som \u00e4r t\u00e4nkt att anv\u00e4nda till hemautomation och \"Internet of Things\".\nD\u00e5 m\u00e5nga enheter \u00e4r batteridrivna har man valt att anv\u00e4nda ett eget, str\u00f6msn\u00e5lt protokoll som ej heller har allt f\u00f6r h\u00f6g \u00f6verf\u00f6ringshastighet eller r\u00e4ckvidd. Detta g\u00e5r i Europa p\u00e5 frekvensen 868 MHz och de f\u00f6retag som tillverkar Z-wave-produkter licensierar protokollet och k\u00f6per kommunikationschip fr\u00e5n Z-wave Alliance.\n\n== Best\u00e5ndsdelar ==\n\nZ-wave-n\u00e4tverket best\u00e5r av '''kontrollerenhet''' och '''\"slavenheter\"'''. Kontrollern ansluts till ditt hemn\u00e4tverk och det \u00e4r genom den man kan skicka kommandon till de olika brytarna och sensorerna man har i fastigheten. Man m\u00e5ste l\u00e4gga till alla slavenheter man vill ska vara anslutna till sin kontrollerenhet, men det g\u00f6rs relativt enkelt genom att ansluta till kontrollern genom sin webl\u00e4sare.\nI m\u00e5nga fall kan ocks\u00e5 kontrollern kommunicera med andra enheter \u00f6ver hemn\u00e4tverket, exempelvis n\u00e4tverkskameror.\n\n[[File:Z-wave mesh.png|right|Exempel p\u00e5 hur mesh-n\u00e4tverket fungerar]]\nR\u00e4ckvidden p\u00e5 Z-wave \u00e4r relativt kort, under optimala f\u00f6ruts\u00e4ttningar kanske 30 meter. F\u00f6r att uppn\u00e5 h\u00f6gre r\u00e4ckvidd kan enheterna ist\u00e4llet kommunicera med varandra genom ett s.k. \"Mesh-n\u00e4tverk\". Det betyder att om kontrollern inte har direktkontakt med en enhet som \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ngt bort, kan den ist\u00e4llet skicka kommandon via andra enheter som \u00e4r n\u00e4rmare och p\u00e5 s\u00e5 vis \"hoppa\" fr\u00e5n nod till nod fram till m\u00e5lenheten.<br>\n\nEn viktig detalj med Z-wave j\u00e4mf\u00f6rt med exempelvis 433 MHz-enheter (som Nexa, Proove m.fl.) \u00e4r att kommunikationen \u00e4r dubbelriktad. Om man skickar ett kommando till en enhet, svarar enheten n\u00e4r den mottagit och genomf\u00f6rt kommandot. P\u00e5 s\u00e5 vis kan man f\u00f6rs\u00e4kra sig om att \u00e4ndringen g\u00e5tt igenom, alternativt f\u00e5 information om att n\u00e5got \u00e4r fel i n\u00e4tverket.\n\n== Vad kan det anv\u00e4ndas till? ==\n\nI dagsl\u00e4get finns enheter med vilka man kan fj\u00e4rrstyra eller automatisera ''eluttag'', ''lampor'' (\u00e4ven ''ljusniv\u00e5'' och ''f\u00e4rg''), ''sirener'' och egentligen allt annat som g\u00e5r p\u00e5 el eller kan ta emot n\u00e5gon form av styrsignal.\n''Sensorer'' finns ocks\u00e5 som kan f\u00f6rse kontrollerenheten med information om exempelvis ''ljusniv\u00e5, r\u00f6relse, temperatur eller om d\u00f6rrar/f\u00f6nster \u00f6ppnas''.\nPopul\u00e4rt \u00e4r ocks\u00e5 att bygga upp ''larm'', d\u00e5 vissa kontrollerenheter har st\u00f6d f\u00f6r att skicka e-post eller SMS n\u00e4r exempelvis sensorer l\u00f6ser ut, och det \u00e4ven g\u00e5r att ''ansluta n\u00e4tverkskameror \u00f6ver hemn\u00e4tverket''.\n\n== Mer l\u00e4sning ==\nI v\u00e5r \"[[Nyb\u00f6rjarguide Z-Wave]]\" g\u00e5r vi mer grundligt igenom Z-wave och de olika enhetstyperna som finns.<br>\nI den finns ocks\u00e5 en [http://wiki.m.nu/index.php/Nyb%C3%B6rjarguide_Z-Wave#Vilken_kontroller_ska_jag_v.C3.A4lja.3F lista] p\u00e5 de kontrollers vi har, och vad de har f\u00f6r egenskaper och funktionalitet.<br>\n\nVi har ocks\u00e5 [[Kompatibilitetsguide Z-Wave]] d\u00e4r vi listar de enheter vi s\u00e4ljer och vilka kontrollers de \u00e4r kompatibla med. Det finns ocks\u00e5 ing\u00e5ende information om hur olika problem kan l\u00f6sas. Denna information finns ocks\u00e5 inl\u00e4nkad p\u00e5 de flesta produkter, s\u00e5 man enkelt kan se vad som fungerar och inte utan att beh\u00f6va g\u00e5 igenom hela listan."
                    }
                ]
            }
        }
    }
}